Digitalisering & återbruk i världens största stadsdel i trä

När Stockholm Wood City växer fram i Sickla är ambitionen hög. Projektet ska bli världens största trästad och samtidigt visa hur framtidens byggande kan innoveras med ett betydligt lägre klimatavtryck.

För oss på Looström så började hållbarhetsarbetet långt innan de första ritningarna var färdiga.

I stället för att utgå från vilka material som behövde köpas in så började arbetet med att undersöka vilka resurser som redan fanns tillgängliga. De befintliga byggnaderna, som skulle rivas inför den nya etappen, inventerades noggrant. Balkar, håldäck och andra byggdelar dokumenterades, bedömdes och registrerades utifrån dimension, skick och återbrukspotential.

Inventeringen resulterade i en databas där varje komponent fick ett unikt ID. Genom att koppla informationen till BIM-modellen kunde konstruktörerna redan under projekteringen identifiera vilka delar som kunde återanvändas och exakt var de kunde placeras i den nya byggnaden.

Det skapade helt nya möjligheter att projektera med återbruk som en naturlig del av konstruktionen. En av de största klimatvinsterna uppnåddes genom att återanvända håldäck. I det nya källarplanet kunde ett stort antal befintliga element användas, trots att byggnadens triangulära form gjorde projekteringen mer komplex än i en traditionell byggnad. Utöver detta är varje ingående byggdel av ny betong noggrant utvald med utgångspunkt för sin plats i byggnaden och dess möjligheter till klimatförbättring.

Även återbrukade stålprofiler från de befintliga byggnaderna fick en viktig roll i projektet. I stället för att producera helt nya balkar kunde flera befintliga profiler användas i den nya konstruktionen, bland annat som avväxlingsbalkar i det indragna terrassplanet. På så sätt minskade behovet av nyproducerat stål, vilket reducerade projektets klimatpåverkan.

Erfarenheterna från Stockholm Wood City visar att återbruk inte handlar om att använda gamla material där de råkar passa. Det kräver noggrann planering, digital spårbarhet och ett nära samarbete mellan projektering och produktion. Vikten av relationshandling blir extra tydlig vid återbruk av prefabricerade element.

Genom att inventera befintliga resurser tidigt, skapa en strukturerad databas och integrera informationen i projekteringsmodellen har vi kunnat utveckla ett arbetssätt som gör återbruk till en naturlig del av konstruktionsprocessen. Samtidigt minskar vi behovet av nyproducerade byggmaterial, vilket både sparar resurser och minskar klimatutsläppet.

För projektet innebar återbruket en besparing i CO₂/m²BTA. Atrium Ljungberg som var vår beställare i projektet hade som mål 228kg CO₂/m²BTA. Resultatet blev 223kg CO₂/m² BTA. Jämför man detta med referensvärdet för en kontorsbyggnad som ligger på 455kg CO₂/m² BTA så förstår vi vilka stora effekter digitalisering, återbruk och tidiga åtgärder kan ha för miljön.

Klimatfokus och innovation i Stockholm Wood City

Atrium Ljungberg utvecklar Stockholm Wood City - världens största trästadsprojekt. En del av projektet innebär nya kontor, lokaler, varmgarage & passage till framtida garagemöjligheter. Looström är huvudkonstruktör och ansvarar för både grundläggning och trästomme i det första kontorskvarteret.

Klimatmål och återbruk

Projektet drivs med högt ställda klimatmål, inklusive 228 kg CO e/m² BTA i LCA-skede A-C och certifiering enligt BREEAM. Man har arbetat aktivt med återbruk av håldäck, TRP-plåt och stålprofiler, samt optimerat betongens exponeringsklasser för att minska miljöpåverkan. Looströms träkonstruktör Lovisa berättar om några av de klimatsmarta lösningarna.

— Ett bra exempel är terrassbjälklaget i KL-trä där vi gjort det möjligt att enkelt byta ut KL-skivorna vid behov utan att påverka stommen innanför, för att göra det så materialeffektivt som möjligt och samtidigt underlätta underhållsarbeten. Vi gjorde det även möjligt att sänka våningshöjderna på träbyggnaden, och därmed stomoptimera vilket minskade materialanvändningen. Ju mindre material, desto mindre klimatavtryck.

Helheten avgör klimatpåverkan

“Det räcker inte att titta på enskilda byggdelar, det är helheten som avgör klimatpåverkan”

— Katarina Gunnarsson, Handläggande konstruktör Looström

Looström gjorde en jämförelse mellan att använda delvis återbrukade håldäck och stål kontra KL-trä och limträ till bjälklaget mellan entréplan och källare. Som enskild byggdel var KL-alternativet det klimatsmarta, men då det krävdes anpassningar i grundläggningen visade det sig att till stor del återbrukad HDF blev den bästa lösningen när hela konstruktionen vägdes in.

Nyckeln till klimatvinster - lärdomarna

En av de viktigaste insikterna från projektet är hur stor skillnad det gör att optimera spännvidderna efter stommaterialet. Att även arbeta medvetet och heltäckande med exponeringsklasser, sprickviddskrav och armering kan ge stora klimatvinster.

–Vi konstruktörer har en av de viktigaste rollerna då stommen står för den största klimatpåverkan. Detta innebär ett ansvar att informera och lära inom projekt både mot andra konsulter och mot beställare. Att få jobba i ett projekt som Wood City med höga klimatambitioner där så enormt mycket kommer byggas i trä tror vi driver fram nya lösningar och innovationer, något vi är stolta att kunna vara en del av.