Välkommen Tom Almqvist – den samarbetsdrivna konstruktören

Att koka kaffe och sortera ritningar på en arkitektbyrå skulle leda till en karriär inom byggnadskonstruktion visste han inte då. Med, nu, över elva års erfarenhet i branschen kliver han in på Looström som handläggande konstruktör.

Tom Almqvist, handläggande konstruktör på Looström

Från kontorsassistent på arkitektbyrå till konstruktör

Som renodlad Stockholmare trivs Tom med stadens puls men värdesätter lugnet på landstället under helgerna där han laddar batterierna med familjen. Intresset för byggnadskonstruktion väcktes när han, efter gymnasiet, började arbeta som kontorsassistent på en arkitektbyrå. Där träffade han, nu Looströms, seniora konstruktör Cornelis Oskamp.

– Jag kokade kaffe och sorterade ritningar. Efter ett tag så började jag hjälpa Cornelis, jag ritade och han tänkte. På så sätt fick jag upp ögonen för yrket och branschen. Jag insåg också att min personlighet matchar bra med yrket, jag är naturligt noggrann och har bra tålamod, vilket fungerar bra i långa projekt.

“Efter ett tag så började jag hjälpa Cornelis, jag ritade och han tänkte. På så sätt fick jag upp ögonen för yrket och branschen.”

— Tom Almqvist, handläggande konstruktör

Nästa steg för Tom var att studera samhällsbyggnad på KTH och efter examen började han arbeta på BTB med, nu Looströms Robert Abrahamsson. Där spenderade han 11 år innan han tog steget vidare till den hållbara konstruktionsbyrån.

Faktorerna för att lyckas i ett projekt

För Tom är det viktigaste att projektet går bra och att man är lyhörd för kunden.

–  Det kan vara väldigt olika beroende på vilket projekt det är. I ett kanske det är miljön som är viktigast och ett annat kanske den ekonomiska biten är viktigare.

Det finns många delar som gör konstruktörsrollen rolig och utmanande, Tom nämner några av dem.   

–  Det är roligt att se verkligheten på alla byggen och att man träffar så många människor, det kan vara allt från högsta chefen till armeringskillen på bygget. När det kommer till utmaningar så är det kul att man i princip varje dag ställs inför något nytt som man aldrig har gjort förut.

Tom berättar om ett exempel på ett tufft men utvecklande projekt där nära samarbete med entreprenören gjorde stor skillnad.

“Det viktigt att man skapar en stämning på arbetsplatsen som bidrar till att man vågar kommunicera öppet. Har man inte den stämningen kan det snabbt gå dåligt.”

— Tom Almqvist, handläggande konstruktör

– Söderhallarna var ett väldigt komplicerat om- och tillbyggnadsprojekt med många överraskningar. Det tog ett tag innan man kunde förstå hur huset var uppbyggt och tidplanen var pressad. Men då vi arbetade nära entreprenören på bygget så fick vi en bra dialog med dem, något som hjälpte mycket.  

Han berättar vidare hur vikten av att vara kommunikativ är avgörande för att trivas som konstruktör.

Det viktigt att man skapar en stämning på arbetsplatsen som bidrar till att man vågar kommunicera öppet. Det gäller vare sig hur det går i projektet, om det är något man inte kan eller om man behöver hjälp. Har man inte den stämningen kan det snabbt gå dåligt.

Framtidsvisioner –  Looström och byggbranschen

“Looström tilltalade mig dels genom att företaget är lagom stort, dels att man får arbeta med duktiga medarbetare och i roliga projekt. Jag ser fram emot att utvecklas här på alla fronter. ”

— Tom Almqvist, handläggande konstruktör

Tom delar med sig av sina konstruktionsdrömmar och framtidsvisioner.

– Att rita en häftig pergola till landstället eller någon imponerande träkonstruktion hade jag gärna gjort om jag fick tiden. När det kommer till byggbranschens framtid så tror jag att en förändring kommer vara hur man använder befintliga lokaler. Om, till- och påbyggnad kommer ta större plats och det kommer vara mer fokus på långsiktig förvaltning. Hållbarhet och ekonomi kommer stå i samspel. Jag tror även därmed att nyproduktioner kommer att minska.

Med den visionen i bakhuvudet ser han också positivt på sin egen framtid på Looström

– Looström tilltalade mig dels genom att företaget är lagom stort, dels att man får arbeta med duktiga medarbetare och i roliga projekt. Jag ser fram emot att utvecklas här på alla fronter.

Välkommen Sara – den kreativa träkonstruktören

Med en bakgrund från Chalmers och erfarenhet av trä- och hybridstommar kliver konstruktören Sara Eidenvall nu in i sin nya roll som konstruktör på Looström. Driven av nyfikenhet, problemlösning och en passion för hållbart byggande ser hon fram emot att bidra med sin kompetens inom träkonstruktion och växa vidare i en miljö där samarbete och utveckling står i fokus.

Från Höga Kusten till Chalmers och byggnadskonstruktion

Uppvuxen vid Höga Kusten, Örnsköldsvik, har naturen präglat Saras fritidsintressen. Hon beskriver sig själv som nyfiken och envis, egenskaper som följt med från barndomen. Som yngst i syskonskaran inspirerades hon av sina äldre syskon och deras väg inom ingenjörsyrket med ett undantag – hon skulle hitta sin egen nisch.

Efter de naturvetenskapliga studierna i gymnasiet hann Sara se en hel del av världen. Men efter att bl.a. ha backpackat i Nya Zeeland, volontärarbetat på Hawaii och arbetat i Norge kände hon sig redo att starta sin resa inom byggnadskonstruktion. Första destinationen på resan blev Chalmers.

“Jag kan identifiera mig mer som ingenjör än arkitekt, men utbildningen var väldigt rolig eftersom den kombinerade båda perspektiven. Jag tycker det är viktigt att förstå både teknik och gestaltning. ”

— Sara Eidenvall, konstruktör

– En rolig del med att ha rest mycket är att ha sett byggnadskonstruktioner i olika länder.

På Chalmers läste Sara arkitektur och teknik, en utbildning där man får välja om man vill gå vidare med arkitektur eller byggnadskonstruktion eller fortsatt studera båda. Trots att hon relaterade mer till yrket som konstruktör så valde hon att fortsätta med båda områden.

– Jag kan identifiera mig mer som ingenjör än arkitekt, men utbildningen var väldigt rolig eftersom den kombinerade båda perspektiven. Jag tycker det är viktigt att förstå både teknik och gestaltning.

Fascinationen för träbyggnad och det bästa med konstruktörsyrket

“För att kunna lösa svårare problem behöver man våga ställa enklare frågor. ”

— Sara Eidenvall, konstruktör

De senaste tre åren har Sara arbetat på Sitowise i Malmö, med hybridprojekt och trästommar som fokusområde. Intresset för trä är fortfarande starkt.

– Det är vackert och hållbart. Att trä är ett levande material gör att man måste förhålla sig till materialets egenskaper. Jag gillar utmaningen och ser fram emot att utveckla det ännu mer här på Looström.

För Sara är konstruktörsyrket en balans mellan toppar och dalar: utmaningar som kan kännas stora i stunden, men som ger en härlig känsla när de väl är lösta.

– Det bästa är variationen – att få räkna, modellera, rita, visualisera och samarbeta med andra discipliner. Ingen dag är den andra lik. För att trivas som konstruktör ska man vara nyfiken och våga släppa på sin stolthet, man kan inte allt. För att kunna lösa svårare problem behöver man våga ställa enklare frågor.

Ombyggnad och samverkan – en förändring för framtiden i byggbranschen

“Jag tror även ett sätt att minska koldioxidutsläppen är genom att satsa på ombyggnad och påbyggnad snarare än rivning och att optimera materialval – rätt material på rätt plats.”

— Sara Eidenvall, konstruktör

Sara ser förändringar komma inom byggbranschen där fokus ligger på samarbete och hållbarhet.

Hon betonar vikten av att samarbeta ännu mer med andra discipliner, eftersom varje projekt byggs upp av många olika delar som måste samspela.

– Jag tror även ett sätt att minska koldioxidutsläppen är genom att satsa på ombyggnad och påbyggnad snarare än rivning och att optimera materialval – rätt material på rätt plats. Vi bör ta vara på det som redan finns och kan på så sätt bidra till mer hållbart byggande.

Företagskultur, kompetens och framåtanda – intrycket av Looström

“Det är lyxigt att få lära sig av kollegorna och inspirerande att känna framåtandan. Det är viktigt också att man har kul på vägen.”

— Sara Eidenvall, konstruktör

När vi frågar Sara vad som lockade med Looström lyfter hon både företagskulturen och kompetensen på kontoret.

– Det känns som ett aktivt och glatt gäng, med duktiga och drivna människor. Det är lyxigt att få lära sig av kollegorna och inspirerande att känna framåtandan. Det är viktigt också att man har kul på vägen.

Missuppfattningar om konstruktörsyrket och drömprojektet

Sara tror att en del kan missuppfatta vad konstruktörer jobbar med.

– Jag tror en del tänker att alla ingenjörer är fyrkantiga, men sanningen är att många är innovativa, kreativa och utmanar sig själva. Det är ingenjörskonst kort och gott.

Framåt hoppas Sara utvecklas mer inom träbyggnad, ombyggnad och påbyggnad. På frågan om drömprojektet dröjer hon inte med svaret.

– Ett fint museum eller en offentlig byggnad som sjukhus eller skola i trä – det vore något.

Klimatfokus och innovation i Stockholm Wood City

Atrium Ljungberg utvecklar Stockholm Wood City - världens största trästadsprojekt. En del av projektet innebär nya kontor, lokaler, varmgarage & passage till framtida garagemöjligheter. Looström är huvudkonstruktör och ansvarar för både grundläggning och trästomme i det första kontorskvarteret.

Klimatmål och återbruk

Projektet drivs med högt ställda klimatmål, inklusive 228 kg CO e/m² BTA i LCA-skede A-C och certifiering enligt BREEAM. Man har arbetat aktivt med återbruk av håldäck, TRP-plåt och stålprofiler, samt optimerat betongens exponeringsklasser för att minska miljöpåverkan. Looströms träkonstruktör Lovisa berättar om några av de klimatsmarta lösningarna.

— Ett bra exempel är terrassbjälklaget i KL-trä där vi gjort det möjligt att enkelt byta ut KL-skivorna vid behov utan att påverka stommen innanför, för att göra det så materialeffektivt som möjligt och samtidigt underlätta underhållsarbeten. Vi gjorde det även möjligt att sänka våningshöjderna på träbyggnaden, och därmed stomoptimera vilket minskade materialanvändningen. Ju mindre material, desto mindre klimatavtryck.

Helheten avgör klimatpåverkan

“Det räcker inte att titta på enskilda byggdelar, det är helheten som avgör klimatpåverkan”

— Katarina Gunnarsson, Handläggande konstruktör Looström

Looström gjorde en jämförelse mellan att använda delvis återbrukade håldäck och stål kontra KL-trä och limträ till bjälklaget mellan entréplan och källare. Som enskild byggdel var KL-alternativet det klimatsmarta, men då det krävdes anpassningar i grundläggningen visade det sig att till stor del återbrukad HDF blev den bästa lösningen när hela konstruktionen vägdes in.

Nyckeln till klimatvinster - lärdomarna

En av de viktigaste insikterna från projektet är hur stor skillnad det gör att optimera spännvidderna efter stommaterialet. Att även arbeta medvetet och heltäckande med exponeringsklasser, sprickviddskrav och armering kan ge stora klimatvinster.

–Vi konstruktörer har en av de viktigaste rollerna då stommen står för den största klimatpåverkan. Detta innebär ett ansvar att informera och lära inom projekt både mot andra konsulter och mot beställare. Att få jobba i ett projekt som Wood City med höga klimatambitioner där så enormt mycket kommer byggas i trä tror vi driver fram nya lösningar och innovationer, något vi är stolta att kunna vara en del av.

Återbruk i fokus på västkusten

Kvarteret Återbruket

Tuan Tran vid Kvarteret Omställningen

Studiebesök i projekt med höga återbrukssmål

Eventet “Återbruk av trä i byggbranschen” gav en fullspäckad dag med inspiration, föreläsningar och studiebesök på bland annat:

• Kvarteret Återbruket – ett storskaligt återbruksprojekt med mål att 50% av det inbyggda materialet återanvänds.

• Kvarteret Omställningen - projekt med halverat CO₂-utsläpp genom smart planering av transporter och materialval, fasaden är exempelvis i återbrukat skiffer.

• World of Volvo – 22 000 m² upplevelsecenter, helt i trä och glas

Sammansatt trä, delvis återbrukat

Upplevelsecentret World of Volvo

Takeaways från återbrukskonferensen

Här är några punkter från dagen som vår regionchef Tuan Tran tar med sig:

Tillgången styr

Det finns gott om betong och håldäck just nu. Trä är däremot svårt att få tag på.

Kommuner och fastighetsförvaltare driver på

Det är främst kommuner och stora fastighetsförvaltare som driver frågan och som visar störst intresse.

Rätt ordning sparar tid och pengar

Inventera marknaden först – projektera sen. Tänk ”byggbranschens Blocket”.

Funktion före detalj

Att föreskriva vad som ska fungera ger mer flexibilitet än att peka ut exakt produkt.

Trä kräver eftertanke

Eftersom det ännu saknas ett effektivt verktyg för att testa hållfastheten för återbrukat trä kan nytt virke behöva blandas in för att säkerställa kvalitet.

Vi ser fram emot att jobba vidare med återbruk i framtida projekt.

Tack till Paper Province och Norwegian Wood Cluster för en givande dag!

Färnebogatan: Stomjämförelse för minskat CO2-avtryck

I ett nytt bostadsprojekt i Farsta undersöker Olov Lindgren hur olika stomsystem påverkar klimatavtrycket. För att ta fram ett välgrundat beslutsunderlag har Looström fått uppdraget att redan i ett tidigt skede utvärdera och klimatberäkna fyra olika stomlösningar.

Fyra stomsystem - ett vägval

Olov Lindgren har ett tydligt förvaltningsperspektiv där byggnaderna ska stå i minst 100 år. Det innebär att materialvalen måste vara robusta, långsiktiga och samtidigt bidra till att halvera klimatmålet till 2030 jämfört med idag. För att addera CO2-avtrycket i denna målsättning har Looström till projektet Färnebo jämfört fyra olika stomsystem: klassisk betongstomme, trästomme, samt två olika hybridlösningar med trä och betong i olika kombinationer.

– Vi har arbetat igenom varje stomalternativ och tagit fram dimensioner för bjälklag, väggar, pelare och balkar. Alla delar har modellerats i Revit där vi även tagit ut materialmängder. Utifrån detta har vi utfört beräkningar av samtliga alternativ via Looströms klimatberäkningsprogram, säger Josefine Andersson, Uppdragsansvarig Konstruktör.

Stommen - byggdelen med mest klimatpåverkan

Projektet, som omfattar två punkthus med totalt 70 hyresrätter, är fortfarande i ett detaljplaneskede, men insikterna från jämförelsen kommer inte bara ligga till grund för det fortsatta arbetet, utan också vägleda Olov Lindgrens framtida nyproduktion.

“Som konstruktörer har vi ett stort ansvar. Eftersom stommen vanligtvis står för den största klimatpåverkan i en byggnad, har våra val i detta skede en avgörande betydelse för både miljön och byggnadens livslängd. Men att ta tag i stomfrågan redan i ett tidigt skede ger inte bara klimatmässiga fördelar, utan öppnar också för ekonomiska möjligheter i projektet, avslutar Josefine. ”

— Josefine Andersson, Uppdragsansvarig konstruktör

Hållbarhetsrapport 2025/2026 ute!

Arbetet mot en grönare byggbransch - med full transparens. Nu är vår hållbarhetsrapport för 2025/2026 ute! 🌱

Vi vill vara "den hållbara konstruktionsbyrån" - på riktigt. Därför pratar vi öppet om resan, målen och lärdomarna.

Vi publicerar årligen en hållbarhetsrapport där du får följa denna resa och ta del av konkreta siffror. Nu har vi släppt vår sjätte rapport med 38 sidor av insiktsfull läsning!

Looström ansluten medlem i LFM30

LFM30 står för Lokal Färdplan Malmö 2030.

År 2030 ska bygg-, anläggnings- och förvaltningssektorn i Malmö vara klimatneutral med netto noll CO2-utsläpp.

Efter det är siktet ställt på en klimatpositiv sektor till 2035.

Som ansluten medlem vill Looström vara en aktiv part i att minska klimatpåverkan i de projekt i Malmö där vi medverkar.

Vi kommer att bidra med våra kunskaper inom klimatoptimering, allmänkonstruktion samt prefabricerade stommar av stål-, betong och trä till våra kunder och branschkollegor i Malmöregionen.

Vill du veta mer? hör då av dig till:

Frida Tjernberg
frida.tjernberg@loostrom.se

Välkommen Anna Heimonen - den allsidiga konstruktören

Med stort renoveringsintresse, konstruktionserfarenhet från London och över 10 år i byggbranschen har Anna klivit in som handläggande konstruktör på Looström. Nu ser hon fram emot nya utmaningar inom bland annat ombyggnad, påbyggnad och hållbart byggande.

Anna Heimonen, Handläggande Konstruktör på Looström

Renovering och beräkning väckte passionen för konstruktörsyrket

Uppväxt i en familj där renoveringsprojekt var vardag och fortsätter vara vardag, har Anna Heimonen alltid haft ett öga för byggnader. Men det var först under gymnasietiden som hon upptäckte att det fanns ett yrke som kombinerade hennes intresse för hus med en passion för beräkningar: konstruktör.

— Jag visste om arkitektyrket, men eftersom jag gillade beräkningsbiten så jag är glad att jag hittade konstruktörsrollen.

Efter att ha studerat Byggteknik och Design på KTH har Anna samlat på sig 10 års erfarenhet som konstruktör. Hon har arbetat med allt från skolor och sjukhus till laboratorier och bostäder. Hon uppskattar särskilt variationen i sitt arbete.

“Det var rätt utmanande då alla verksamheter skulle vara i samma byggnad men hade olika krav”

— Anna Heimonen- Handläggande Konstruktör

— Variationen i yrket är väldigt roligt och jag har jobbat ganska brett. Nyligen arbetade jag med Stockholms Konsthögskola vilket består bland annat av en cirkus, opera och bio. Det var rätt utmanande då alla verksamheter skulle vara i samma byggnad men hade olika krav.

Arbetet som statiker i London och egenskaper som konstruktör

Anna tillbringade 1,5 år i London för att prova något nytt. Där arbetade hon som statiker, en roll med fullt fokus på beräkningar. Det blev en värdefull erfarenhet som fördjupade hennes kompetens inom just beräkningsdelen, även om hon saknade resterande som ingår i en konstruktörs vardag i Sverige.

– Det var utvecklande, men jag saknade ritandet.

Det finns vissa egenskaper som man som person behöver för att trivas som konstruktör. Anna berättar vilka.

— Bra kundbemötande är av stor betydelse. Det är också viktigt att visa att man är samarbetsvillig och kan hitta lösningar.

“Kraven på bevarande och återbruk kommer att öka med tiden, vilket innebär större fokus på ombyggnad och påbyggnad istället för att riva och bygga nytt.”

— Anna Heimonen, Handläggande Konstruktör

Byggnadskonstruktörens utmaningar

Anna ser den ökade tidspressen, hårdare miljökrav och ombyggnad som några av de största utmaningarna i rollen som byggnadskonstruktör.

— Hårdare miljökrav i byggsektorn är bra, men också utmanande eftersom det kräver att man hittar nya vägar. Kraven på bevarande och återbruk kommer att öka med tiden, vilket innebär större fokus på ombyggnad och påbyggnad istället för att riva och bygga nytt. Ombyggnad är roligt men samtidigt en utmaning eftersom man aldrig riktigt vet vad man hittar förrän man är ute på plats.

“Jag gillade att det kändes familjärt, så pass litet att man vet vad alla heter. Sedan gillar jag ju ombyggnader och Looström har gjort många intressanta projekt inom det området. ”

— Anna Heimonen, Handläggande Konstruktör

Från examensarbete på Looström till handläggande konstruktör

Anna gjorde 2014 sitt examensarbete på Looström, ett uppdrag som kretsade kring Östermalms Saluhall. Nu kliver hon, 10 år senare, istället in i rollen som handläggande konstruktör på Looström.

— Jag gillade att det kändes familjärt, så pass litet att man vet vad alla heter. Sedan gillar jag ju ombyggnader och Looström har gjort många intressanta projekt inom det området.

Framöver hoppas hon på att utvecklas brett.

— Jag jobbar gärna mer med om- och påbyggnader som jag gjort senaste åren. Även trä vill jag arbeta mer med, något jag inte gjort så mycket av ännu. Jag är ganska bred i mina erfarenheter och gillar att ha lite kunskap om allt.

Påbyggnad på befintlig fastighet – så lyckas du

Att bygga på en befintlig fastighet är ett relevant alternativ i tät stadsbebyggelse och när målet är att skapa ett mer hållbart samhälle. Men vad krävs egentligen för att lyckas med en påbyggnad? Här går vi, ur konstruktionsperspektiv, igenom allt från fördelarna med metoden till vilka förutsättningar som måste finnas. Längst ner hittar du även en länk till vår fördjupande guide för dig som vill veta mer.

Fördelar med att bygga på en befintlig byggnad

Att bygga på en befintlig byggnad öppnar upp för nya möjligheter, både för att skapa mer yta och för att ge ett område nytt liv. Läs vidare hur detta kan förändra både fastigheten och stadsbilden.

Påbyggnation skapar arkitektoniskt mervärde

Genom att tillföra en påbyggnad med genomtänkt arkitektur kan byggnaden få ett tydligare uttryck och uppfattas som mer modern. Det höjer fastighetens attraktionskraft, både för hyresgäster och i stadsbilden.

Intressantare kvarter

I stadsutveckling talas det ofta om ”årsringar”, alltså hur olika byggnadsstilar och tidsepoker samspelar i ett område. När äldre byggnader byggs på genom ett medvetet sätt tillförs ytterligare en dimension som gör kvarteren mer levande och dynamiska. Det kan bidra till att skapa en mer karaktärsfull och attraktiv stadsmiljö.

Mer BTA med påbyggnad

Att bygga på ökar byggnadens bruttoarea utan att ta mer markyta. Det gör det möjligt att skapa fler bostäder eller lokaler i attraktiva lägen vilket i sin tur kan öka lönsamheten.

Bygga på är en hållbar lösning

Påbyggnader är en hållbar lösning där man kan utnyttja befintliga resurser och minska behovet av nyproduktion. Det sparar material, minskar klimatpåverkan och förlänger byggnadens livslängd.

Looströms ritningsarkiv.

Viktiga förutsättningar för en lyckad påbyggnad

Att fatta rätt beslut tidigt i byggprocessen är avgörande, särskilt när det gäller hållbarhetsambitioner, dokumentation, skyddsrum och val av stomme.

Hållbarhetsambitioner – gör ditt materialval tidigt

Om ni ska använda återbrukat material eller trästomme måste kraven vara klara från start. Återbruk styr pelarindelning och trä påverkar spännvidder, det går inte att ändra i efterhand utan extra kostnader.

Relationshandlingar

En annan viktig aspekt är relationshandlingar. Dessa är vägen till kunskap om den befintliga byggnaden. Det är stor skillnad på att ha tillgång till uppdaterade relationshandlingar jämfört med att sakna dem då dessa minskar risken för kostsamma ingrepp. Du kan i många fall hämta konstruktionshandlingar via staden eller kommunens arkiv, exempelvis Stadsbyggnadskontoret i Stockholm.

Om byggnaden har skyddsrum

När det kommer till skyddsrum gäller det att i ett tidigt skede veta om fastigheten har ett aktivt sådant. Använd skyddsrumskartan via MSB som vägledning och ta in en skyddsrumssakkunnig tidigt. Konstruktören behöver även ha rätt kompetens när det kommer till att rita skyddsrum, det minimerar risken för onödiga kostnader.

Hybridstommar

Att välja rätt material till rätt plats och i rätt projekt är avgörande för både ekonomi och hållbarhet. Använd konsulter som har erfarenhet av alla byggmaterial och olika kombinationer så får du en optimerad produkt utifrån förutsättningarna. Ett brett perspektiv ger bättre lösningar än att enbart hålla sig till det man är van vid.

Ta in en konstruktör i tidigt skede

Att koppla in en konstruktör tidigt i projektet kan spara pengar, särskilt i om- och påbyggnadsprojekt. Den tekniska komplexiteten i påbyggnad kräver fler utredningar tidigt för att säkerställa genomförbarhet. Och har man ambitioner om hållbart byggande, till exempel med hybridstommar eller återbruk så spelar konstruktören en nyckelroll.

Läs resten i vår guide

Påbyggnad innebär mer än extra våningar. I vår guide får du hela bilden: byggteknik, regler, hållbarhet och ekonomi. Ladda ned den nedan.

Nyfiken på vilka möjligheter din befintliga fastighet har? Kontakta oss!

Vi erbjuder expertis inom allt från komplexa om- och påbyggnader till hållbart byggande och skyddsrum.

Grev Tureplan tog hem totalvinsten i Årets Bygge 2025 och Håll Nollans arbetsmiljöpris!

I tisdags kom de goda nyheterna att Vasakronans Grev Tureplan (Sperlingens backe 47) vunnit Årets Bygge 2025 och Håll Nollans arbetsmiljöpris. Här är motiveringarna.

Årets Bygge 2025

Den restaurerade Eldhs fontän av skultptören Carl Eldh

Årets bygge 2025 delas ut av ByggIndustrin och gick av stapeln 18 mars på Construction Summit. Grev Tureplan var nominerad i kategorin renovering, men lyckades ta hem totalvinsten som Årets Bygge.

Sperlingens Backe 47, också kallat Grev Tureplan genomgick en omfattande ombyggnad där hållbarhet och digitalisering varit en stor fokuspunkt. Projektet kombinerade modernisering med bevarandet av den K-märkta byggnadens kulturhistoriska värde.

Juryns motiveringar

Årets Bygge 2025:

“En omfattande modernisering av en av huvudstadens kontorspärlor – i ett av landets kanske mest centrala lägen – genomfördes utan att tumma på kvaliteten på något område. Lägg till innovativa lösningar för (storskaligt) återbruk, arbetsmiljö, logistik och digitalisering så får du ett projekt som visar på en stor omsorg inte bara om byggnaden i sig utan också om människorna som arbetat med den. Totalvinnare av Årets Bygge 2025 är Grev Tureplan.”

Grev Tureplan i september 2024.

Håll Nollans arbetsmiljöpris 2025:

“Med hög närvaro från projektledningen, stort fokus på relationsbyggande, planering och transparens la det här teamet grunden till ett lyckat projekt med god säkerhetskultur. Dessutom var användningen av digitala verktyg hög och central i såväl projektering som under produktion, vilket skapade en säker arbetsplats där alla tog ansvar och bidrog till arbetsmiljön.”

Vi på Looström vill rikta ett stort grattis till Vasakronan, våra fantastiska konstruktörer och alla andra som bidragit till att göra detta projekt till en riktig succé. Att få vara en del av ett projekt som hyllas för innovativa, hållbara lösningar och säker arbetsmiljö känns stort!

---