När Stockholm Wood City växer fram i Sickla är ambitionen hög. Projektet ska bli världens största trästad och samtidigt visa hur framtidens byggande kan innoveras med ett betydligt lägre klimatavtryck.
För oss på Looström så började hållbarhetsarbetet långt innan de första ritningarna var färdiga.
I stället för att utgå från vilka material som behövde köpas in så började arbetet med att undersöka vilka resurser som redan fanns tillgängliga. De befintliga byggnaderna, som skulle rivas inför den nya etappen, inventerades noggrant. Balkar, håldäck och andra byggdelar dokumenterades, bedömdes och registrerades utifrån dimension, skick och återbrukspotential.
Inventeringen resulterade i en databas där varje komponent fick ett unikt ID. Genom att koppla informationen till BIM-modellen kunde konstruktörerna redan under projekteringen identifiera vilka delar som kunde återanvändas och exakt var de kunde placeras i den nya byggnaden.
Det skapade helt nya möjligheter att projektera med återbruk som en naturlig del av konstruktionen. En av de största klimatvinsterna uppnåddes genom att återanvända håldäck. I det nya källarplanet kunde ett stort antal befintliga element användas, trots att byggnadens triangulära form gjorde projekteringen mer komplex än i en traditionell byggnad. Utöver detta är varje ingående byggdel av ny betong noggrant utvald med utgångspunkt för sin plats i byggnaden och dess möjligheter till klimatförbättring.
Även återbrukade stålprofiler från de befintliga byggnaderna fick en viktig roll i projektet. I stället för att producera helt nya balkar kunde flera befintliga profiler användas i den nya konstruktionen, bland annat som avväxlingsbalkar i det indragna terrassplanet. På så sätt minskade behovet av nyproducerat stål, vilket reducerade projektets klimatpåverkan.
Erfarenheterna från Stockholm Wood City visar att återbruk inte handlar om att använda gamla material där de råkar passa. Det kräver noggrann planering, digital spårbarhet och ett nära samarbete mellan projektering och produktion. Vikten av relationshandling blir extra tydlig vid återbruk av prefabricerade element.
Genom att inventera befintliga resurser tidigt, skapa en strukturerad databas och integrera informationen i projekteringsmodellen har vi kunnat utveckla ett arbetssätt som gör återbruk till en naturlig del av konstruktionsprocessen. Samtidigt minskar vi behovet av nyproducerade byggmaterial, vilket både sparar resurser och minskar klimatutsläppet.
För projektet innebar återbruket en besparing i CO₂/m²BTA. Atrium Ljungberg som var vår beställare i projektet hade som mål 228kg CO₂/m²BTA. Resultatet blev 223kg CO₂/m² BTA. Jämför man detta med referensvärdet för en kontorsbyggnad som ligger på 455kg CO₂/m² BTA så förstår vi vilka stora effekter digitalisering, återbruk och tidiga åtgärder kan ha för miljön.
