I ett nytt bostadsprojekt i Farsta undersöker Olov Lindgren hur olika stomsystem påverkar klimatavtrycket. För att ta fram ett välgrundat beslutsunderlag har Looström fått uppdraget att redan i ett tidigt skede utvärdera och klimatberäkna fyra olika stomlösningar.
Fyra stomsystem - ett vägval
Olov Lindgren har ett tydligt förvaltningsperspektiv där byggnaderna ska stå i minst 100 år. Det innebär att materialvalen måste vara robusta, långsiktiga och samtidigt bidra till att halvera klimatmålet till 2030 jämfört med idag. För att addera CO2-avtrycket i denna målsättning har Looström till projektet Färnebo jämfört fyra olika stomsystem: klassisk betongstomme, trästomme, samt två olika hybridlösningar med trä och betong i olika kombinationer.
– Vi har arbetat igenom varje stomalternativ och tagit fram dimensioner för bjälklag, väggar, pelare och balkar. Alla delar har modellerats i Revit där vi även tagit ut materialmängder. Utifrån detta har vi utfört beräkningar av samtliga alternativ via Looströms klimatberäkningsprogram, säger Josefine Andersson, Uppdragsansvarig Konstruktör.
Stommen - byggdelen med mest klimatpåverkan
Projektet, som omfattar två punkthus med totalt 70 hyresrätter, är fortfarande i ett detaljplaneskede, men insikterna från jämförelsen kommer inte bara ligga till grund för det fortsatta arbetet, utan också vägleda Olov Lindgrens framtida nyproduktion.
“Som konstruktörer har vi ett stort ansvar. Eftersom stommen vanligtvis står för den största klimatpåverkan i en byggnad, har våra val i detta skede en avgörande betydelse för både miljön och byggnadens livslängd. Men att ta tag i stomfrågan redan i ett tidigt skede ger inte bara klimatmässiga fördelar, utan öppnar också för ekonomiska möjligheter i projektet, avslutar Josefine. ”
